Visste du att...

”tallen är det unga trädet”
”furan är det mogna trädet, där kärnan är minst lika stor som splintveden”
”furu är det sågade virket”.

Fritt efter Christopher Polhem 1661–1751.

Granen (Pica abies)

Granen är vårt vanligaste skogsträd. Detta trots att granen invandrade till Sverige så sent som för ca 3500 år sedan. Men redan vid början av vår tidräkning hade granen lyckats erövra i stort sett hela landet.

Idag finns granen på de flesta platser i Sverige, förutom norr om barrskogsgränsen i fjällkedjan. Granen trivs på näringsrik och fuktig mark och den klarar låga temperaturer. Den är dock känslig för torka, luftföroreningar och stamröta. Granen blåser även lätt omkull, eftersom dess rötter ligger ytligt.

Granen kan bli upp till 51 meter hög och få en omkrets på 5 meter. De högsta svenska granarna som man känner till idag är båda 46 meter höga och finns i Blekinge och i Värmland. Granen kan bli upp till 400 år gammal men i skogbruket fälls granen oftast vid 70-80 års ålder i Sydsverige och vid 130-150 år i norra Sverige.

Granens virke används främst som råvara till papper men även till plank, brädor och kemiska produkter

Tallen (Pinus silvestris)

Tallen var ett av de träd som invandrade medan landisen fortfarande täckte stora delar av Sverige.

Tallen är efter granen vårt vanligaste skogsträd och tallen finns i hela landet. De nordligaste tallarna återfinns norr om Karesuando. Den trivs bäst på bördiga moränmarker men klarar även av mer steniga och torra marker.

Tallen faller inte lika lätt i blåsten som granen, eftersom tallen har ett mer djupgående rotsystem. Tallen lever genom sina finaste rötter i symbios med svampar såsom tall- och smörsopp.

Tallen kan bli 36-37 meter hög men det är vanligare att den blir mellan 15-30 meter. Den äldsta tallen som har funnits i Sverige blev 654 år och fälldes i Dalarna.

Tallens bästa virke använd till slöjdträ och faner medan det vanliga sågtimret används till möbler och byggnadsvirke. Det klenare virket används till pappersmassa och träfiberplattor.

När blir Tall en Fura?

Fur finns dokumenterat som namn på virke sedan 1586. I avverkningssammanhang kallas det dock Fura och syftar till avverkningsbart barrträd, vilket som helst. Först in på 1800-talet började man kalla Tall för Fura i södra Sverige. De olika namnen användes för olika beskrivningar. Tall användes ofta för att beskriva ett bestånd eller större grupp, exempelvis; ser Du tallskogen där borta? Fura däremot, användes ofta för att beskriva ett speciellt eller framträdande träd, exempelvis; så vacker, vilken fin Fura!

Fur eller furuvirke kallas det också efter att en Tall sågats upp till bräder, reglar eller plank.

Skogskubikmeter (m3sk)

Är ett mått på stående skog med vilket avses all stamved ovanför stubben (ovanför fällskäret) .
1 % av trädets längd beräknas ligga under fällskäret. Måttet används vid inventering och taxering av skog t.ex när man vill få ett grepp om hur mycket skog som står på en given areal

Kubikmeter fast mått på bark (m3f pb)

Är ett mått som anger vedvolym plus bark på kapade och kvistade stockar. För ved är det mest riktigt att räkna med m3f pb eftersom barken har ett högt bränslevärde.

Kubikmeter fast mått under bark (m3f ub)

Massaved säljs som regel i måttet (m3f ub), med fasta mått menas massiv vedvolym, luften borträknad.
Massaved säljs som regel, i standardlängden 3 meter (södra Sverige) eller fallande längd, 3-5, 5 meter (norra Sverige).

Kubikmeter toppmätt under bark (m3 to)

Sågtimmer mäts in toppmätt. Med det menas att man utgår ifrån toppändens diameter under bark som bildar en cylinder genom hela stocken. Mätningen görs 10 cm innanför toppen. Anledningen till detta är att sågverket vill få ut en maximalt stor rakkantad planka ur den runda stocken oftast två plankor i centrum, (centrumutbytet) samt eventuellt en till två sidobrädor. I timmerprislistorna anges priset per m3 to.

Resten av veden det vill säga det som ligger utanför toppcylindern blir flis som säljs till massaindustrin eller eldas upp.

Kubikmeter stjälpt mått (m3 s)

Flis mäts in som m3 s, stjälpt eller löst mått. Nuförtiden väger man ofta flisen och beräknar torrsubstanshalten genom provtagning i lasset. Flistransportörer räknar med stjälpt mått när de lastar sina fordon.
Ett fullstort flisekipage lastar c.a 120-130 kubikmeter stjälpt mått.

	m3sk	m3f pb	m3f ub	m3 to	m3t ob	m3 s
Från	Till
m3sk	1	0,95	0,83	0,68	1,46	2,22
m3f pb	1,06	1	0,88	0,72	1,54	2,33
m3f ub	1,20	1,14	1	0,82	1,75	2,64
m3 to	1,46	1,39	1,22	1	1,98	3,26
m3t ob	0,69	0,65	0,57	0,50	1	1,48
m3 s	0,45	0,43	0,37	0,30	0,67	1